En femtiotalsfilm i min smak! Kate Winslet är helt enkelt underbar på vita duken! Regissören Jocelyn Moorhouse presenterar i år en vildsint tolkning av Rosalie Hams roman The Dressmaker om en framgångsrik sömmerska som söker svar på en gåta hon sedan barnsben försökt lösa. Sömmerskan Myrtle ”Tilly” Dunnage blev bortskickad från sin hemby i tidiga år, anklagad för att ha dödat en pojke. Tjugofem år senare återvänder hon i syfte att hämnas och ta reda på sanningen kring pojkens död …

Dunnage spelas av den underbara Kate Winslet, vars insats är en fröjd för ögat. Hennes karaktär är visserligen personlighetskluven och svår att placera precis som filmens genre. Dramat kring Tilly Dunnage och hennes inskränkta hemby är underhållande, men The Dressmaker är allt annat än en komedi. Den är lite av alltihop … nästan som en mix av australisk filmhistoria. I huvudsak romantik, hämnd, buskis och överanvänd dramatik. På många sätt motsvarar The Dressmaker givna kriterier beträffande bra film som inte är förutsägbar. Å andra sidan behöver inte handlingen vara dålig eller inte givande bara för det är förutsägbart, men filmupplevelser blir mycket roligare och givande om tittaren inte vet slutet eller det som händer däremellan.

Kate Winslet spelar mot bland annat Liam Hemsworth som gestaltar arbetaren Teddy McSwiney (nästan onödigt snygg likt en fotomodell vilket gör honom till ett medvetet sexobjekt). Personligen har jag inga problem med exponering av hud och lättklädda kroppar, men ifrågasätter berättartekniken och påpekar att handlingen ibland tappar fokus och får stå tillbaka när antingen Winslet eller Hemsworth (ibland båda samtidigt) tillfredsställer oss på vita duken. Jag erkänner å andra sidan att vissa scener tilltalade mig. Framför allt njöt jag när paret var i samma bild. Historien kring Dunnage och McSwiney kan verka som utskriven och klar, men det kan jag meddela att den inte är. Dels beror det på personlighetskluvenhet och dels våghalsighet. Mer säger jag inte!

I övrigt möter vi andra intressanta figurer som Dunnage får möjlighet att utöva sina talanger på. Inom kort blir hon bygdens sömmerska och främsta designer trots bybornas förakt gentemot henne. Det mest härliga är femtiotalmiljön i allmänhet och kläderna i synnerhet. Jag förundras över hur historien håller mig fängslad hela vägen igenom. Förvisso inrymmer The Dressmaker överdramatiserade epoker varför man skulle vilja fråga Moorhouse hur hon resonerade där. Emellertid är handlingen klockren och om en bortser från en del detaljer får The Dressmaker toppbetyg.

Tjenare på er allesammans och ja, välkomna hit!

I fredags gjorde jag ju specialen å där nämnde jag midsommar, som sagt är gjort. Igår var jag där och spelade också.
De hade bokat in en artist men jag blev en sån,, gästspelande som var lokal som det heter, haha!

Det var trevligt med nya människor, dock var det inte i närheten så många på plats som var föranmälda. Jag tror att det var runt 53 st som var anmälda men det var kanske,, omrking 20 personer där så det är vad man kan kalla ett stort bortfall..

Det var i alla fall kul och såklart dansade jag runt midsommarstången. Det blir man aldrig för gammal för  

Jag tror om jag inte har helt fel.. Vi var 5 stycken som dansade runt stången, resten av barnen var på ponnyridningen lite längre bort xD

Nu ska jag iväg till ronneby loppmarknad som är varje söndag, fast jag har alrig haft tiden att gå dit så nu ska det bli av.

Jag lägger ut någon bild senare från igår!

Ha det bra!

Det blev ett trevligt besök i Alvesta i går tillsammans med mamma, farmor, mormor och hennes sambo. Tillsammans åt vi på kinarestaurangen Mandarin Garden och för skoj skull beställde jag fläskfilé i stället för kyckling. Maten får gott betyg. Mandarin Garden har aldrig svikit mig förutom när jag beställde Anka. Det var som att äta gummi och det kan en ju inte äta. Men i övrigt har de alltid serverat mig god mat. Efter restaurangbesöket drack vi kaffe hemma hos farmor och diskuterade allehanda ämnen.

Väl hemmavid tog jag det lugnt framför tv:n. Under kvällen ringde dessutom en bekant och ville prata av sig. På sociala medier började pedofilanklagelser hagla in mot en annan bekant och jag ombads motargumentera det här. Jag har då aldrig misstänkt honom för något så vidrigt och tog honom i försvar efter hans egen berättelse och självrannsakan. Sådant här är allvarliga saker som bör hanteras under stabila former och det påpekade jag också till fotbollsföreningen där han är verksam. Jag hoppas innerligt att han talar sanning så inte jag gör något fel, men det är min förhoppning att rättsväsendet får klarhet i detta. Jag vet ju så lite om det här fallet och jag hoppas vid Gud att de får rätsida på det här!

I dag vill jag försöka skriva ner drömmen jag hade för några dagar sedan. I eftermiddag blir det bio också.

Vi hörs!

Början av juni är på många sätt en härlig tid på året. Framför allt har jag studenternas utspring i åtanke. Det är en händelse som bekräftar ungdomarnas självständighet och att de klarat sin gymnasiala utbildning. I många fall fordras det högre utbildning för att öppna fler dörrar, men trots det är ungdomarna redo att ge sig ut i arbetslivet. Jag har redan skrivit ett par rader om mina kusiners utspring, men jag kan inte släppa tankarna på dem. Faktum är att jag ägnade hela gårdagen åt att reflektera över deras dagar, gick igenom fotografier samtidigt som jag väntade på allmänläkarens samtal. Framåt eftermiddagen läste jag i ett par tidskrifter och tillagade champinjonpaj lagom till middagstid.

Därefter var det bara att invänta finalen av Biggest Loser. Jag måste säga att jag är nöjd över årets vinnare. Ola Karlsson Eriksson vann hemmapriset och har därmed råd att genomgå en operation. Hans kropp hann nämligen inte med den snabba viktnedgången varför det finns mängder av överflödig hud som bör tas bort. I finalen stod det mellan Jennie Thellberg, Pierre Kjellman och Sandra Wikström. Det var Sandra som med 38% viktnedgång blev den första svenska kvinnliga vinnaren av Biggest Loser. Hon hade då gått ned över 46 kilo på fem månader, från 122 till 75. Pierre Kjellman och Jennie Thellberg gick ned med 29,8% respektive 29% av sin vikt.

I dag har jag läst och kollat på Mr. Selfridge. En ytterst lat och lugn dag så säg. Tanken är att jag ska bli mer kreativ kommande dagar, men just nu är jag bara trött. I helgen väntar ett par trevliga aktiviteter att se fram emot. Bland annat Kinarestaurang och biobesök.

Den här veckan är det studenttider och Växjö sprudlar av glädje. Jag har i dessa dagar uppvaktat två av mina kusiner. Den första sprang ut från Kungsmadskolan i går efter tre år på Restaurang- & livsmedelsprogrammet. Det var stekhett och otroligt mycket folk som trängdes överallt. För skoj skull ställde jag mig så nära podiet som möjligt i hopp om bra bilder. Sedan var det bara att hitta skylten. När väl den var funnen kunde jag överräcka min blombukett. Under kvällen var det studentskiva i Hovmantorp där släkten återförenades. Dessvärre förhindrade knotten oss från att vara utomhus vid kvällskvisten. Då flyttade vi in i stället.

Den andra åkte ut i dag från Teknikum efter tre år på Barn- & fritidsprogrammet (samma som T 2013 – minns ni?). Det var inte lika hett i luften som gårdagens väderlek, men nog steg temperaturen i kroppen allteftersom fler och fler slöt sig till rutschbanan. Innan jag hann blinka var det skyltar, pensionärer och annat folk framför mig. Mina bilder var därvid hotade! Jag trodde jag skulle explodera när väl studenterna började åka ut en efter en. Det gäller ju att vara med! Plötsligt dök min kusin och hans flickvän upp. Lika snabbt som de dök upp, lika snabbt var de redan nere på fast mark. Jag vet inte hur jag lyckades, men fick in två bilder. Precis som i går blev det ett letande efter skylten och väl framme överräckte jag mina blombuketter. Under eftermiddagen var det studentskiva hos hans flickvän på Norr i Växjö.

Det har varit riktigt roligt att vara med mina kusiner på deras dagar. Jag minns så väl min egen student som var fylld av glädje och framtidstro. Då stod dörrarna öppna för mig. Det gör de visserligen fortfarande, men mycket har förändrats sedan den dagen. Jag visste verkligen inte min väg i livet när jag sprang ut. I dag börjar saker och ting klarna vilket är en jäkla tur. Mina kusiners framtid tycks mer stabil vilket gläder mig. Det kommer gå jättebra för dem. Jag vill önska ett stort grattis till mina älskade kusiner på er student och massvis av lyckönskningar inför framtiden. Det är ni som bestämmer vad som händer härnäst! Tack för dessa fantastiska dagar tillsammans!

Tjenare på er!!

På nationaldagen i måndags så var jag och en av mina systrar nere i parken och lyssnade på musik av olika artister, körer och band. Det var väldigt trevligt och det är väl en av de första gångerna som jag firara nationaldagen litegrann.

Sen, samtidigt som detta var så höll jag på med en förbannad byrå under helgen. IKEA ni vet, alla bitar ska skruvas ihop.. Det blev snyggt men ni ska få se processen i alla fall och sen ska jag snart sova efter en ganska lugn dag på jobbet.

Godnatt!